1. Diskskåp
Detta är ett mycket gott exempel på något jag saknar från Finland; det finns inga skåp för att sätta disken att torka i ovanför diskstället i köket här i Sverige. Ni läste rätt. Inget skåp att sätta disken i. Det har gjort mig rätt förbannad ett antal gånger. I stället har man ställningar för disken, men hur fult är det inte när disken ligger framme på det sättet? Ni kan tänka er chocken då jag kom hit och upptäckte att det inte finns något skåp för disken. Och det är inte bara här hos oss som det är så, utan det är faktiskt så hos alla. Jätte konstigt. Och jätte irriterande.
2. Musik
Svensk musik ligger på en helt annan nivå en finsk musik. Det måste jag medge, hur patriotisk jag än må vara. Här hittas massvis med bra artister i jämförelse till Finland där man med bra tur kan hitta någon enstaka band som det går att lyssna på. Här är det också en annan genre som gäller. I Finland är det rock, heavy metal, rap, tango och "iskelmä" som regerar, här är det nästan uteslutande popmusik som spelas. Här kommer några låtar som för tillfället spelas mycket här. Den första är inte särskilt känd, men jag tog den med eftersom en av mina klasskompisar har gjort den. Jätte skön låt :)
3. Frukt- och grönsaksvåg
Det här är något som fick mig att känna mig väldigt dum när jag hade flyttat hit. Jag gick ofta runt omkring med gurka, bananer och tomater i handen som en idiot. Efter att ha besökt flera olika matbutiker; coop, ica och Willy's, måste jag verkligen konstatera att frukterna faktiskt inte behöver vägas, utan de vägs alltid vid kassan. Det som gjorde mig så förvirrad var att det i vissa butiker finns vågar, men de ska bara användas av dem som till exempel har coop-kort och som sköter betalning och allting själv med en liten maskin. Inte konstigt att jag var så borta i början. Lyckligtvis har jag lärt mig nu.
4. Social körning
Något jag lärt mig av min erfarenhet av cykling i Finland är att bilarna nästan aldrig stannar för att vänta fastän man hoppat av cykeln vid skyddsvägen. Därför kändes det konstigt i början (och egentligen fortfarande) att bilar faktiskt stannar för att låta cyklisten/fotgängaren gå först här i Sverige. Fastän man är rätt långt borta från skyddsvägen så stannar bilarna och väntar. Rätt schysst. I Finland skulle man kanske kunna ägna en liten tanke till vad social körning innebär, speciellt i min hemstad.
5. Small talk
Haha... Okej, det här har varit svårt att vänja sig vid. "Hej!" "Hej, Laura! Vad roligt att se dig! Läget?" "Öh, öm... de e väl bra." Mina svar är alltid lika charmerande. Ärligt talat så vet jag inte riktigt vad man ska svara. Känns som att man svarar alldeles kort om man bara svarar "bra". Small talk är då inte något jag - eller andra finnar för den delen - är speciellt bra på. Precis som en man sa till mig med skratt i tonen när jag berättade att jag är från Finland; "ahaa, ja ni pratar ju bara då ni måste". Jag svarade med ett tafatt "jo" och det fick honom bara att skratta ännu mer. Fantastiskt...
6. Fika
Något som är väldigt populärt i Sverige är uttrycket: "Ska vi ta en fika?" Fika behöver inte alltid betyda (såsom jag först trodde) att man går till ett kafé, utan det är ofta så att någon tar med sig något att dricka, mandariner och kex och så sätter man sig någonstans i grupp och äter tillsammans. Ätandet är förstås inte det viktigaste utan det sociala kring det. Lite mer small talk och så där. Suck. Inte suck för att det skulle vara någonting dåligt med det utan för att jag är så otroligt dålig på det.
7. Klädstil
Åh, detta är en härlig punkt! Vet inte om det bara beror på att jag flyttat till en större stad och så, men här klär sig människor så personligt, och jag älskar det! Det är så härligt att se att folk vågar använda annorlunda kläder och har egen klädstil. Speciellt glad är jag över att männen (och det här är definitivt en skillnad mellan länderna) klär sig modernare och intressantare här än där hemma. Hade tröttnat på att se pojkar i huppari och jeans. Långa yllekappor, scarfar, snygga skjortor, olika modeller på glasögon, läderväskor och rosetter gör verkligen gott för ögat.
"Hej, kan jag sitta ner här?" "Absolut!" "Kan jag få vara med om ni ordnar nåt?" "Det är klart. Varför frågar du ens?" Love it. Öppenheten, värmen och mentaliteten att ingen får lämnas utanför eller på något sätt diskrimineras. Antingen så är människorna på min klass och på psykologprogrammet jätte vänliga och härliga eller så är svenskar allmänt sköna människor. Det var inget problem att prata med någon när jag flyttade hit, ingen tittade konstigt på mig om jag kom fram för att prata. Om jag själv stod ensam längre bort så kom någon fram och började prata. Jag önskar att människor var lika sociala och öppna i Finland.
Med öppenhet menar jag även öppenhet för olikheter. Här accepteras alla precis sådana som de är. Det arbetas för att alla skulle vara jämlika. Här i Umeå märks att man speciellt jobbar för att förändra synen på skillnaderna mellan könen till exempel genom att feministpartiet fått väldigt stort stöd här.
9. Svärord
Svenskarna använder mycket svärord. Jag tänker inte lista upp vilka de är, eftersom ni säkert kan räkna upp dem själv. Svärorden känns inte lika "fel" eller lika "starka" här som i Finland eftersom de används så ofta och i så skilda situationer. Det som jag tycker är mycket konstigt är att bland annat våra lektorer kan svära ibland mitt under sina föreläsningar. Inte alla förstås, men vissa gör det.
10. Invandrare
Här finns sååå mycket fler invandrare än där hemma. Ibland häpnas man riktigt över varifrån alla dessa invandrare kommer, de verkar vara så otroligt många.
11. Gymnasiet
"Vilken inriktning gick du på gymnasiet?" "Öh, vi har inga inriktningar, vi läser allt." "Va?! Är det sant?" I Sverige måste man välja vilken inriktning man vill gå då man börjar gymnasiet. Exempel på dessa är till exempel natur, samhälls eller idrotts, och fotbolls- eller skidgymnasiet. Valet påverkar hur mycket man läser av vilka ämnen och det i sin tur påverkar vilka utbildningar man är behörig till då man söker vidare. Därför är det ett rätt så stort val svenskarna gör vid valet av inriktning på gymnasiet. Som tur har vi inte ett likadant system i Finland, utan får en mer allmänbildande utbildning. Skolsystemet är även på andra punkter annorlunda än Finlands, bland annat är lärarnas bemötande av eleverna annorlunda. Jag är dock inte så insatt i Sveriges skolsystem för att ge en vidare beskrivning av skillnaderna.
12. Pratsamhet
Tja, som jag redan lite skrev om under öppenhet, så är svenskarna mycket pratsamma. Det här märktes speciellt bra då vi höll på med grupparbeten i första kursen. De avbryter rätt ofta varandra och pratar och pratar och det känns som om pratet aldrig kommer till ett slut. Som en väluppfostrad, tyst finländare som lärt sig att det är mycket oartigt att avbryta var det inte så lätt att få fram sin åsikt. Det slutade i att jag räckte upp handen då jag hade något att säga. Något som också är rätt vanligt här är att man snurrar runt samma ämne hur länge som helst fast man kunde uttrycka samma sak kort och koncist i en enda mening.
Listan kunde fortsätta med massor av andra saker. Bland annat skillnader i maten, attityder eller språket. Det sistnämnda är något jag kommer att behandla i ett helt eget inlägg, eftersom det är så många faktorer angående det svenska språket som skiljer sig mellan Sverige och Finland.
Nu ska jag inte förlänga det här redan rätt långa inlägget mer. Känner att mina tankar bara kretsar i ring, är så pass trött just nu.
God natt!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti